Tjena mellan bena allihopa, jag är i Marielund just nu. Här har farmor och farfar sin stuga. Och jag skrattar så tårarna sprutar, först och främst åt Pensionärsjävlar - på semester. Men sen började farmor och farfar snacka om saker vi sagt då vi var små. Tillexempel:

Moa ~3 år, till farfar då han skulle ut och röka.
- Ska du ut och göka nu fajfaj?

Emelie ~5år
-Jag har en kråka i näsan!
Följt av ett bekymrat ansiktsuttryck.

Jag ~6år, då jag och farfar byggde en hundkoja. Farfar stod på knä och spikade ihop några brädor.
- Jag har aldrig sett en vuxen krypa omkring på alla fyra!

Roligt som satan har jag iallfall, eller just nu har jag det. Jag börjar ångra att jag for till Marielund istället för att sova över hos Li. För jag har tråkigt, förutom den här lilla stunden då. Detta har gått för långt, jag är så uttråkad att jag har tävlat mot Moa i vem som kan måla snyggast regnbåge. Jag vann såklart. Vi har även hunnit köra ett x antal varv runt huset med fyrhjulingen och kollat på loppisen som dom brukar ha varje år. Den har faktiskt blivit ganska stor. Jag fick en glasskål med kossor på till min lägenhet, jag tycker den är fin. Min lägenhet kommer vara så jävla snygg. Jag kommer försöka hitta dom mest färgglada möblerna/prydnaderna som jag kan få tag i. Man ska få huvudvärk då man kommer in i min lägga. Fast så färgglatt kommer det nog inte vara, men nog kommer vara färger allt, och en massa små söta saker. Jag har tänkt köpa ett salt/pepparkar som föreställer två kossor. Jag såg dom på loppisen och dom måste bli mina! Jag hittade också en enhjuling jag jättegärna vill ha, men den kostar 500kr. Så jag tänker lägga mina pengar på viktigare saker. Förmodligen blir det en sodastream till min lägenhet. För jag är beroende av kolsyrat vatten. Jag hatar att man måste gå ut och kissa bakom huset här i Marielund. Det är så läskigt. Det är jättemörkt och man sitter där med byxorna nerdragna och plötsligt störs tystnaden av en bjällra. Bjällran hänger runt Antons hals och man tittar sig omkring efter renen Anton. Och där står han, så man skyndar sig att kissa färdigt och springer så snabbt man kan in i stugan igen. Anton har nog funnits här i Marielund så länge jag kan minnas, han är Kerstin och Knuttes tama ren. Han brukar gå omkring här och störa oss. Han är mest jobbig då man spelar brännboll, då kommer han och står i vägen då man ska springa runt banan och skjuta iväg bollen. Och han är ganska svår att flytta på eftersom han är ganska stor. Han är ju en fullvuxen ren. Men om man springer mot honom och viftar med armarna och skriker på något utdött språk så brukar han fnysa åt en och lunka därifrån. Om han är på bushumör så springer han iväg i fullfart. En gång jagade jag iväg honom då vi spelade brännboll. Moa stod på andra sidan vallen och då jag sprang mot Anton så började han springa i fullfart mot Moa. Moa blev såklart jätterädd och började springa så snabbt hon kunde därifrån och just då kom farfar med fyrhjulingen för han hade varit nere vid laisan och fiskat. Så Moa började springa emot farfar för att få hoppa upp på fyrhjulingen. Men han skrattade bara åt henne och körde därifrån. Han körde ifrån  sitt egna barnbarn som skrek i panik eftersom hon blev jagad av en ren. Men Anton är faktiskt mest läskig då han har sina horn. Nu på våren har han tappat hornen så han är hornlös. Naken. Han bröt en gång Amandas arm. Amanda är en tjej från Stockholm som brukar vara i Arjeplog ibland. Och oftast är hon här i Marielund och hälsar på. Vi är tremeningar. Han stångade henne iallafall så att hon bröt armen. En gång då jag och Emelie skulle fara till gammel-Ebba för att hämta Amanda så skrämde vi henne. Just då hon kom ut genom dörren så skrek vi och hon började gråta och gick in igen. Hon vägrade komma ut och det tog väldigt länge innan hon gick ut med oss. Men det var ganska längesen såklart. Och om ni undrar varför Ebba kallas gammel-Ebba så är det för att vi ska kunna skilja på Ebba min kusin och Ebba min gammelfarmor. Dom kallas Lill-Ebba och Gammel-Ebba. En gång jagade Anton mig, Emelie, Moa och Frans. Vi hade knäckebröd som vi tänkt ge till fåren men Anton gillar också knäckebröd. Kanske lite för mycket, för han kom springandes emot oss och frustade så vi började springa och då började Anton springa ännu snabbare mot oss.. Vi blev jätterädda och slängde iväg hälften av våra knäckebröd till honom för att distrahera honom nog länge så att vi skulle hinna klättra upp på ett tak. Då vi kommit upp på taket stod han där nere och frustade åt oss. Vi satt där på taket i en halvtimma innan vi kastade några bröd till honom och sprang iväg till Stig och Lilianns hus. Som är just bredvid taket vi var uppe på. Sen kastade vi några till bröd till honom och lyckades tillslut ta oss tillbaka till farmor och farfars stuga. Om ni undrar vem Frans är så tänker jag berätta det för er. Han är en liten pojke med stort krulligt affrohår. Han har en crossmotorcykel som jag aldrig fått testa eftersom han är egennyttig och hans morfar och mormor har en båt. Jag fick åka i båten då jag var i Piteå. Vi spelade fotboll i den med en badboll och råkade riva sönder några glas. Han är snäll. Jag har varit i Piteå ofta. Ibland har jag varit där med Annica. Var med henne där i hennes brorsas lägenhet. Det var skitkul. Och har också följt med hon och hennes familj till Piteå havsbad. Var en liten incident där på inomhusbadet. Säger bara två saker: Gubbe = blottare. Det var ingen fager syn iallafall. Jag såg att det här blev ett ganska långt inlägg så jag borde börja avrunda. Ni som tog er igenom allt detta - hur orkar ni?

En snabb fråga bara, tycker ni om mina inlägg?
Jag tycker att jag skriver lite omväxlande, och kanske lite för långt, och en aning för flummigt.
Men tycker ni om det?
Borde jag skriva såhär eller är det någonting ni vill att jag ska skriva om?
Något speciellt ni vill veta om mig?